Kastat är kastat

Läste hos Sus det här om att hur mycket hon skulle kunnat tjäna på att sälja på loppis allt det hon nu istället kastat.

Jag har hört så många som sagt till mig också att samla och gå till loppis för det bla. ger energi att få in lite pengar för prylarna än att slänga. Spelar ingen roll om det så bara är en femma för grejerna var så blir det i alla fall energi.
Sån där energi som man får kraft av typ.

Men jag är som Sus i det läget.
För mig känns det som ett allt för stort energikrävande arbete att samla i hop allt och rensa och utse det som ska till loppis och det som ska slängas, att packa, att boka bord på säkert inte bara en loppis utan flera, stå där en hel dag, packa in det som inte blev sålt och var fan ska man sedan göra av skiten fram till nästa loppis?

Nej, det där kräver så mycket mer energi av mig än att lasta in i bilen allt jag inte längre vill ha och köra till tippen och slänga skiten en gång för alla och sedan kan man aldrig ångra sig.
Kastat är kastat. Borta och jag är utan allt det som tyngt mig.

Men gör jag det?

Näe, inte ens det.

Men jag ska..... någon dag..... när jag har fått energi.


Tillägg: Det är för mig minst lika jobbigt om inte jobbigare med annonser som man måste svara i den förbannade telefonen med. Jag gillar INTE telefoner. Fortfarande inte!
Så den energin är det adjöss med!