Hipp, hipp, hurra

För mig i da..

Jag ska försöka fira för första gången. Att ta emot utan att springa och gömma mig.

Så nu ska jag först ut och fika med en gammal väninna som jag inte träffat på flera år.
Sedan blir det något med pappa och sedan vet jag inget mer.

Men så många grattis som jag redan före kl 9 på morgonen fått har jag nog aldrig fått.

Det gör mig varm i hjärtat. Jag duger som jag är.

Och jag ringde min sponsor!!!!!!!

Jag trotsade min rädsla och jag ringde henne.
Och inte var hon besviken på mig inte!
Snarare tvärtom sa hon.
Hon är stolt över mig.
Stolt över att vara min sponsor och ha mig som sponsi.

Så än så länge så har dagen startat bra och nåväl.... min skönsång i morse till mig själv var väl inte den vackraste men ändå! Jag sjöng! "Ja må jag leva...."

Och idag skiner även solen från en helt klarblå himmel!!!!