Jag fixar inte att tappa mer hår. Jag lägger av med Ritalin och fy fan vad skit jag mår direkt.
Har inte tagit min kvällsdos och jag rasar totalt genast. Trött och arg och ledsen. Allt det som jag varit innan. Slut i skallen. Men biverkningarna är för jobbiga.
Samma med värken. Syster Bo har hela tiden sagt han är så nyfiken på hur den kommer att troligen och förhoppningsvis bli bättre allt eftersom musklerna slappnar av då mer lugn inträder i kroppen med medicinen men faktum är att så mycket värktabletter som jag ätit senaste tiden har jag inte ätit på 2 år. Visserligen bara Alvedon och Brufen men ändå. Förr levde jag ju på betydligt starkare grejer men har inget tagit trots värk under 2 år.
Jag har fått mer yrsel också det senaste. I går när jag stod bakom min parkerade bil och vi lastade in i den fick jag för mig den rullade.... men inte fram och tillbaks så som hjulen för en bil utan sidleds!!! Snacka om att jag blev kallsvettig.
Sedan i går kväll har jag tagit Clarityn och även i dag och även om det inte är rätt typ av antihistamin för denna typ av allergi säkert men ändå har det blivit redan bättre i läpparna.
För mig står det helt klart allt mer och mer att jag helt enkelt börjar allt mer och mer bli överkänslig och allergisk mot Ritalin.
Håravfallet är det som jag mår sämst av. Det är panik för mig helt enkelt och jag har börjat proppa i mig B-vitamin med hög dos Biotin som är bra för hårväxt.
I kväll har jag brakat ihop vilket jag inte gjort på ett tag nu sedan Ritalin börjat funka men ikväll som sagt utan min kvälls dos och resultatet lät inte vänta på sig. Jag är helt slut.
Syster Bo är på semester men i morgon måste jag ta mig i kragen och ringa till psyk i alla fall för jag orkar inte med detta. Läkaren måste få veta så dom kan ansöka om licens för nu vill jag fan inte prova mig fram på fler skitgrejer med alla dessa satans biverkningar.
Metamina har minst av alla och nu vill jag ha det.
Fan vad ledsen jag blir. Skitledsen helt enkelt.
torsdag 29 oktober 2009
Jag lägger av
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)







4 kommentarer:
Usch va tråkigt det är att läsa att du ska behöva må så fruktansvärt dåligt. Har ingen erfarenhet inom området, men jag hoppas verkligen du hittar något som ger dig lite mer balans. Tiden är nyckeln, men att behöva gå 2 år känns lite väl hårt.
Krya på dig, du är så fin!
Tyvärr Judith så är de biverkningar du upplever samma för all centralstimulantiamedicin som innehåller metylfendiat. Dvs hjärtklappningen, puls- och blodtrycksstegring osv. Lösningen är att behandla också biverkningarna eller snarare hitta nån som vill. Eller byta till helt annan typ av medicin. T.ex Strattera, som innehåller annan verksam substans som ska påverka noradrenalinet. Håller på med samma resa, som sagt. Det som är så överjävligt är ju att metylfendiat ger rätt hjälp för skallen och beteendet, men för jobbiga biverkningar för några av oss. Det är för tröttsamt detta....
Ja, jag poängterar igen som genrep också skrev. Biverkningar är ett helvete, men min son som gått igenom fass snart från A till Ö, höll på att ge upp.
MEN som genom ett under dök det upp en ny underbar läkare på psyk där han går. Strattera fick han pröva, och hejsan svejsan, efter lite trix och sånt med rätt doser mår han nu som en prins.
Längesen jag såg min son på riktigt, men nu har han hittat hem och mår helt underbart gott för det mesta. Ingen människa mår ju gott till 100 %, det finns ju up and downs ...
Men tänk på detta =)
Fipplade till det i mitt anonyma inlägg.... *pekar uppåt*
Kram från
"anna-maja"
Skicka en kommentar