Drömmar behövs

Det är helt sjukt så bra jag mår just nu.
Länge sedan jag kände mig så här glad och att jag faktiskt även gillar mig själv just nu.
Gillar att se mig i spegeln till och med även om där finns en hel del skavanker och bilringar och kramhandtag och allt vad det nu heter.

Men jag ser ju resultat efter allt slit nu också.
Jag ska skippa min egen våg här hemma och bara väga mig en gång i veckan hos syster Bo nu under sommaren fram till augusti i alla fall då han går på semester.
Jag ska minnas mina vikter.

Tränar lite här hemma också med lite vikter och gör lite rumpövningar men i övrigt så är det löpningen som just nu är mitt prio ett. Jag är lite orolig bara över min sträckning men med stretchning ska det nog gå bra. Även där gäller positivt tänkande och att jag tar det lugnt.

Va? Hör ni? Ta det lugnt? Att jag ens skriver så! Helt oootroligt som Linda Isaksson säger.
Helt oooootroligt!

Vet inte hur mycket jag kan tacka Concertan för detta redan vid 18 mg och från och med i går nu då 36 mg men just nu är det skitsamma. För jag mår så bra. Jag blir inte upprörd som förut. Jag känner mig bubblig och glad och sprallig men ändå lugn. Hur kan det gå ihop?

Och jag och syster Bo resonerade lite angående tex. min lägenhet.
Att jag redan tagit beslutet att oavsett så ska jag inte ta några förhastade beslut angående den. Mycket av min vantrivsel härrör ju så klart till också att jag aldrig fått ordning här. Att jag sedan snickaren var här har kaos och bara vill bort.
Men jag har bestämt och det pratade vi om och syster Bo var väldigt stöttande där, att jag ska vänta lite och se vad Concertan ger mig för verkan och hjälp för det är ju förhoppningsvis så att jag också kommer få ork och energi och kan organisera så jag får ordning här och ordning skapar trivsel. Så är det ju!

Och jag kan ändå inte släpa hit en mäklare så som det ser ut nu. Jag måste ha ordning innan dess.
Så att just nu ett tag framöver istället sticka ut till stranden eller skogen eller vad som....för att hämta andan. Känna efter, vänta lite.....inte göra något impulsivt, är nog det bästa.

Det är ju ändå en rätt stor grej och mycket pengar det handlar om och jag kan ju egentligen knappast bo billigare om jag inte förstås tar lägenheten jag blev erbjuden av bostadsbolaget jag står i kö hos. En etta med kokvrå på 19,5 kvm och med en hyra på 1550 kr!

Jo, nog sparar jag pengar då.....men 19,5 kvm!
Jag som vantrivs bara av att bo i lägenhet och vill bo i hus. Igen!

Tänk er en liten avlägsen stuga utan nära grannar så man slipper all insyn.
Där kan man gå i vad naturen skapat åt mig och släppa alla behagen ut i friheten och inte behöver man då åka på naturist campingar eller sånt!
Jag kan rocka loss på högsta volym och shejka rumpan och yla bäst jag vill. Ingen som hör, ingen som ser. Det är min dröm det.
Och så en till där också. En till som också går där med mig och rockar loss och dansar och älskar vilt och hett och innerligt och viktigast av allt, kärleksfullt!

Men dah.....vilka drömmar jag spånar ut i nu. Men dom behövs dom också.
Något att sträva efter då.